Vilket väder vi har fått. Det känns som att det blir en härlig vår. I Grekland har sommaren redan kommit, de senaste dagarna har det varit över 30 grader på bland annat Kreta. Det är inte normalt. Jag blir mer och mer brydd över vädret. Hur ska detta sluta? Känns inte bra. För några veckor sedan läste jag ut en bok om klimatförändringarna som heter Sex grader och är skriven av Mark Lynnas. Det är ingen rolig läsning. Boken är uppdelad i sex kapitel, varje kapitel handlar om vad som händer med jorden om den värms upp 1 grad, 2 grader, 3 grader osv.

Ur baksidestexten:
”Lynas har läst i stort sett varenda vetenskaplig rapport som har skrivits om växthuseffekten och global uppvärmning. Han har sedan ordnat alla beskrivningar och prognoser så att vi kan följa vad som händer med klimatet, miljön och hela vår civilisation allt eftersom temperaturen stiger, grad för grad. Resultatet har blivit en sannskyldig populärvetenskaplig thriller.

Vid det värsta scenariot som nu även vidimerats av FN kan temperaturen stiga med sex grader under detta århundrade. Men problemet är större än så. Lynas beskriver hur dramatiska skeenden kan sättas i gång redan vid några få graders uppvärmning när isen i Grönlands ytterområden smälter och havsnivåerna stiger. Då länder som Holland och fattiga områden som Bangladesh och Nildeltat läggs under vatten. Då torkan gör det omöjligt att leva på många i dag tättbefolkade områden kommer miljontals människor att tvingas fly undan miljökatastroferna. Och det mest chockerande av allt på grund av en redan pågående och accelererande uttorkning riskerar hela Amazonas, jordens lunga, att gå under på kort tid i enorma skogsbränder.

Detta är första gången vi får en detaljerad och tillförlitlig bild av hur vår civilisation kan bryta samman steg för steg. Men Lynas understryker samtidigt att det fortfarande finns tid. Det finns oerhört mycket vi kan göra, om vi handlar nu”.

Jag har berättat om boken för många vänner, jag har sagt att de måste läsa den. Vad jag vet har ännu ingen läst den, troligen beror det på att det är en deprimerande läsning. När jag la boken åt sidan kände jag mig maktlös. Det kändes som att det inte finns någon återvändo, det går åt helvete vad vi vanliga människor än gör. Så länge våra politiker inte tar växthuseffekten på allvar kan det bara gå åt pipan.

Mitt samvete är inte rent, jag flyger mycket. Men jag tröstar mig med att jag dragit ner på flygandet. Tidigare gjorde jag cirka 10 flygresor om året, förra året blev det bara två flygningar. I stället har jag börjat åka tåg. Jag vill inte sluta flyga till Grekland. Men kanske jag måste. Som väl är har jag ingen bil. Alltid något. Läs gärna boken. Om du vågar.

Hur som helst är våren välkommen. Jag gick till stan igår. Körsbärsträden i Kungsträdgården stod i blom. Fantastiskt vackert.

Kungsträdgården i Stockholm.

Det bästa med våren är dock inte att körsbärsträden blommar, det är att alla uteserveringar äntligen har öppnat. Igår var det fullt på nästan varenda uteservering jag passerade.

Som här på Medborgarplatsen.