Det tog oss nästan exakt ett dygn att ta oss från Samos till Santorini. Halv fyra i fredags åkte vi taxi (galen chaufför) från Pythagorion till Vathy, klockan fem över halv fyra i lördags anlände vi till Santorini. Vi åkte som väl är inte båt hela tiden, vi sov en natt på Naxos också. Båtresan från Samos till Naxos var perfekt. I stället för de hemska delfinbåtarna åkte vi stor färja. Det var en ren njutning. Spegelblankt hav och vackra kuster att vila ögonen på. Vi gjorde tre stopp innan Naxos: Karlovassi (Samos), Fourni och Ikaria. Här är vi på väg in till hamnen på Fourni.

Nästa stopp var Agios Kirikos på Ikaria. Kändes lite konstigt att komma till Ikaria för tredje gången på två veckor utan att gå av.

När vi lämnade Ikaria hade solen gått ner. Det var startskottet för många som skulle till Pireus, sovsäckar rullades ut och luftmadrasser pumpades. Nattinatti. Vi två höll oss vakna ända till Naxos.

När vi kom till Naxos hade två andra färjor precis lämnat hamnen. Vi såg från håll att det var mycket folk i hamnen, och ännu fler blev det när vår färja nästan tömdes på folk. Skulle det stå några rumsuthyrare i hamnen undrade vi? Under låg- och mellansäsong är det krig om kunderna på Naxos, rumsuthyrarna anfaller i flock, pruta behövs inte, det gör rumsuthyrarna åt en. Nu var det inte tal om att pruta, det stod endast en rumsuthyrare och väntade. Och vi var många som klev av. Det är inte kul att komma fram så här sent utan att ha förbokat rum. Inte under högsäsong. De flesta stressirrade in mot centrum. Vi stannade kvar, runt hörnet såg vi en av våra grekvänner vänta vid sin buss. Han hade inga rum lediga, det visste vi (hade ringt tidigare), i stället erbjöds vi att sova i deras hus någon kilometer utanför ”stan”. Tack!

Efter en god natts sömn bjöds vi på frukost: kaffe, kaka och glass. En andra frukost åt vi på Pension Sofi: kaffe, kex, oliver, tomater och Naxos-ost. Klart annorlunda än vad vi är vana vid. :-) Satt någon timme och pratade med Panos och Rena på Pension Sofi. De hade mycket att berätta. Att det var mycket folk på Naxos hade vi sett med egna ögon, nu fick vi veta att det aldrig tidigare varit så många turister på Naxos som nu. Crazy month, sa Panos hela tiden. Pensionatägarna hade bråda dagar, folk betalar nästan vad som helst för ett rum. Två av deras gäster skulle till Mykonos, Rena ringde 15 olika ställen innan hon fick napp. Pris: 200 € per natt. Ändå sa de ja!

Efter vår andra frukost gick vi en runda i hamnen. Så mycket folk har vi aldrig sett på Naxos. Folk överallt. Hittade inte ens någonstans att sitta när vi väntade på båten. Camilla fann ett träd som hon kunde vila i.

Färjan (Blue Star Paros) kom i tid. Som alltid. Det vällde av folk. Hur ska alla få plats? Trots att så många gick av var färjan till Santorini nästan full. När vi kom fram till Santorini tömdes vår båt, nya passagerare väntade på kajen. Kön var enorm.

Kön till Blue Star Paros. På bilden syns bara halva kön, resten står inne i vänthallen som skymtar till höger.

Paris och Julia väntade på oss i hamnen. Innan vi åkte till Honeymoon Beach körde Paris en runda så att vi fick se hur mycket folk det var på ön. Vi satt chockade i bilen. Helt otroligt. Crazy month, sa Paris. När vi sett nog åkte vi till Honeymoon där vi åt lunch och babblade. Härligt att vara tillbaka igen. Etapp två av vår långa resa var tillända. När vi lämnade Honeymoon i början av juli var stället fullt av Skandinaver, nu var Skandinaverna utbytta mot italienare och greker.

Vi bor som tidigare i en lägenhet i byn Emborio där vi har tre rum och kök till vårt förfogande. Tvättmaskinen har gått varmt sedan vi kom. Vilken lyx. Här stannar vi en dryg vecka innan vi fortsätter vår odyssé i en grekiska övärlden.

PS. Det finns mycket mer att kåsera om sedan förra inlägget, men jag ids inte just nu, sparar det till boken i stället. :-)