Igår var vi trötta efter en trevlig kväll hos goda vänner. Luft behövdes, så vi gick ner till Årstaviken och matade ankor. De var extatiskt hungriga. Kanske för att vädret har svängt. Snö och kyla är varken ankor eller vi vana vid. Det är inte klokt egentligen, vintern kom till Stockholm den 20 januari, samma dag tog jag på mig vinterjackan för första gången i år. Vädret är verkligen konstigt. Har till exempel sovit med öppet fönster ända tills i onsdags!

Åter till de extatiska ankorna. Det händer att vi tar med oss gammalt bröd när vi går vår söndagsrunda i Årstaviken. Fåglarna ska ju ha sitt. Men inte en enda gång i år har de brytt sig om brödet. Den varma vintern har väl gjort att de kunnat hitta mat ändå. Otacksamma rackare. Igår var vi mer än välkomna. Hade med oss massor med bröd.

Bröd är ett problem i Stockholm, det är svårt att hitta något som är riktigt gott. Inte som i Grekland där allt bröd är fantastiskt gott. Eller i Karlskrona, där flera lokala bagerier säljer färskt bröd på ICA och Konsum. I våra matvaruaffärer regerar trist och kasst bröd från Pågens och Skogaholm. Ibland kommer någon ny sort och då slår vi till. I fredags när vi ånyo slog till gick vi på en mina. Igen. Köpte ett nytt bröd som såg ut att vara gott, det kom från ett litet bageri och det var dyrt. Och smakade fan. Men ankor bryr sig inte. Från att tidigare ignorerat oss åt de nu ur våra händer. Vi var kungar i ankdammen.

Någon som har tips på var man hittar gott bröd i Stockholm. Helst på Söder.

Denna pippi dök (bokstavligen) upp efter en stunds ankmatande. Ingen av oss hade sett en dylik fågel förut. Tänkte nästan ringa tidningen och berätta om vårt ovanliga fynd. Han, eller hon, var också hungrig och åt så det stänkte i vattnet. När vi kom hem letade vi oss tokiga i fågelboken. Det var en – om man ska tro på boken – Storskrake. Tydligen inte så ovanlig som vi hade hoppats på. Men hopp finns. I boken står att storskraken samlas i stora flockar och att den uteslutande äter fisk. Vår så kallade storskrake var mol allena och glufsade glatt i sig vårt äckliga bröd. Så frågan återstår. Är det en storskrake? Jag menar pippin till vänster, de andra känner jag till. :-)