Jag minns inte exakt vilket datum vi friade till varandra. Jag minns inte ens vilket år det var. Jag vill verkligen minnas. Jag vill komma ihåg alla roliga små detaljer som föregick vårt fantastiska bröllop. Det är en av anledningarna till att jag börjat blogga. Att skriva för att minnas. Jag minns vilket datum vi gifte oss. Inte så svårt att komma ihåg. Jag minns också var vi friade och jag minns varför vi gjorde det. Vi friade tillsammans. Samtidigt. På Sifnos. I den lilla fiskebyn Faros. Från frieri till bröllop skulle det ta två år. Eller tre. Eller var det bara ett år? Nej, tre var det nog. Det visar sig säkert under bloggandets gång. Hoppas jag. Bröllopet minns jag för det är den lyckligaste dagen i mitt liv. Det är också den roligaste, trevligaste, tokigaste, gladaste och mest magiska dagen i mitt liv. Och den nervösaste. Jag gör inte om det! :-)

Vi friade alltså på Sifnos. Var vi gifte oss vill jag ännu inte avslöja. Kan bara säga att vi överrumplades av den plats som valdes för bröllopet. Trots att det var vi själva som bestämde. Följ bloggen får du snart veta. Under resans gång kommer du bland annat att få läsa om kloster, åsnor, vandringar, helikoptrar, duvor, Bob Dylan, folkdansare, valium, nisiotika, oväder, fullmåne, små grodor, en färjeåkande brudbukett, rymdepos, mirakel och Clint Eastwood. Och någonstans ska vi klämma in ett bröllop också.

Välkommen till historien om Mitt lilla galna underbara grekiska bröllop.

Det här lilla klostret har stor del i att vi överhuvudtaget kom på tanken att fria till varandra.